Gör det roliga först. Det tråkiga blir mindra tråkigt, när inget roligt väntar. ~Magnus von Platen~




Krambjörnarnas lilla skrivklåda
19 januari 2009

Nu är det många år sedan vi skrev i dagboken om alla dråpligheter. Skrivklådan har fått utlopp på andra sätt. Men jag jobbar på att hinna plita ner lite av det som hänt sedan sist, kanske denna sida är lagom avskräckande om man tänkt skaffa sig en njuffe. Men samtidigt visar att man nog måste vara utrustad med en rejäl portion humor som njuffeägare. ;o))
Så håll lite utkik om du är intresserad, inom den närmsta månaden bör något vara uppdaterat.
21 juni 2006

Kära dagbok,

Ja, alltså, du kanske har hört talas om oss på kennel Kaos? Det är jag som är Joey, i alla fall, om du inte visste det. Vi är ett gäng som trivs ganska bra här, om det inte var för vår matte. Hon är så attans trist alltså. Du kanske har hört talas om henne förut? Inte? Jo det är jag säker på. Det är hon som har så klena nerver jämt. Alltid gnäll och gnat om hennes stackars nerver.
Och så säger hon att det är vårt fel att hon får problem med nerverna och gråa hår. Alltså om du bara visste vad vi blir anklagade för. Helt oskyldiga är vi och får skulden jämt. Ja, för det mesta är jag oskyldig i alla fall. Och det är verkligen inte jag som gett matte gråa hår det är rena ljuget alltså, om ni skulle höra något sånt.

Som idag alltså, då var det ju dags igen, vi trodde faktiskt att matte skulle få en infarkt eller nåt, hon betedde sig så himla konstigt och lät så himla konstigt så du anar bara inte. Hur är det möjligt för en tvåbening att låta på det märkliga viset. Det fattar inte jag åtminstone.

Det var i alla fall så att vi skulle få främmande, det fattar man ju snabbt för då åker vi alltid ut och den där saken som låter och suger luft åker fram. Sen susar hon fram med den där saken så det dånar i väggarna. Och det slamrades med porslin och lät faktiskt egentligen som om hon fixade nåt ätbart därinne i huset. Vi var ganska sugna allihop för vår mat var alldeles enormt försenad. Det är den för det mesta, det är ingen ordning alls i det här huset, egentligen tycker jag vi kunde få ha mat framme jämt, för man har ju vissa behov när man växer. Det verkar inte matte ha minsta förståelse eller begrepp om.
Nåja, rätt vad det var så fick vi komma in allihop och då racade vi ner i garaget och direkt upp igen, för det fanns ingen mat därnere. Och sen kom det fräckaste av allt, bara för att matte hittade lite trasig frigolit, och kartonger, målarprylar och sådant här om dan, så låser hon in mig i en sån där gallerbur. Visserligen brukar jag tycka om att ligga där av mig självt, men det är skillnad för då vill jag ju vara där.
NEJ, stopp och belägg, det var verkligen inte jag som tuggade sönder grejerna häromdan....... tja åtminstone inte alltihop.

Sen kom främmandet och jag hörde hur dom prasslade och åt däruppe i huset, så jag pustade och frustade och ålade och höll på och vips var jag ute ur buren. Skitkul tänkte jag och rusade upp för trappen. Blondie var med på noterna, vi hade jättekul när vi rusade upp och ner några gånger, men sen fick vi så himla tråkigt, och vad gör man då?
Du kanske inte vet det, men matte brukar säga att jag är liten, men hon verkar inte fatta att jag har växt och blivit jäääätttelååång när jag står på två ben. Och jag hittade en skojig hink som jag plockade ner från en hylla och sen började Blondie och jag hjälpas åt och få av locket på den.
Jag lovar vi trodde ju att det var mat i den, ni människor låser ju alltid in vår mat i hinkar och tunnor så det är ju inte så lätt och veta. Nu var det inte mat tyvärr, men det var ganska roligt ändå, det luktade inte så mycket och smakade inte så mycket heller, men det var så skönt att köra runt huvudet i det där ljusa som flöt. Fast det räckte inte så länge, rätt vad det var så fanns det inte en droppe kvar i hinken.

Och precis då öppnar matte dörren och skall släppa ut oss, jösses, du skulle ha vart med och sett hennes min alltså, hon är helt obetalbar, faktiskt nog den roligaste matten man kan ha om man tänker efter. Hon kanske kan få anställning som clown på cirkus och göra grimaser, det vore skoj. Det skulle bli succe.
Och ja det var ju då hon började låta så konstigt också, ett tag trodde vi nästan hon skulle ramla ihop, hon vek sig dubbel och höll sig om huvet, så vi tror att hon blev yr eller nåt. Säkert nånting olämpligt hon har ätit, tur vi inte fick smaka av det dom åt däruppe. Vi tror det i alla fall.

Blondie påstår att hon gjorde det där med hinken av en enda anledning och det är för att det är så mycket gnäll om att det ska vara mera vitt på såna med hennes färg, så då tänkte hon att då kan jag väl fixa lite extra vitt då, för att göra matte nöjd.
Fjäskapa säger jag, den ursäkten tror jag inte ett ögonblick på, den listade hon ut när hon gick förbi spegeln och såg hur hon såg ut. Och sen hade hon säkert tänkt ge mig skulden fast hon tyckte det var minst lika roligt med hinken.

Tjejer alltså, dom kan va ganska jobbiga ibland. Skvallerbyttor är dom. Nej, nu skall jag gå ut och pinka lite och sen skall jag nanna lite så man är pigg och redo för nya äventyr imorgon.
Ha det bra kära dagbok, och hördu, snälla, berätta inte för matte att jag skvallrat va? Schysst allltså.

Alltså morsan var bara tvungen att ta kort på oss också, men hon kan ju inte ens klara av att ta en enkel bild med kameran. Hon är så darrig och skakig att hon får ta in på ett hem snart tror jag



Är vi inte snygga rå´, jag tycker det var rätt läckert, men aldrig får man ha riktigt skoj. Och gnäll, gnäll blev det också för att vi hade råkat spilla färg på den där primadonnan som kallas Hexan också. Dom fattar ju inte att hon tyckte det var ganska ballt gjort. Om hon hade orkat hade hon gärna hjälpt oss, det sade hon igår i alla fall, men idag vill hon inte ens låtsas om det. Ganska taskigt va? Jag tycker att speciellt tjejerna i det här gänget är riktiga ögontjänare.







Tjenixen på dig dagboken hälsar Joey (och Blondie)

6 juni 2006

Kära dagbok,

det är tur att du finns när man känner att man måste skriva av sig lite frustration.
Du anar inte vad som hände idag, alltså matte har skällt på mig många gånger för att jag är så smart. Det är väl inte mitt fel att hon inte är lika smart som jag? Jag kan ju inte hjälpa att jag är född med ett ovanligt välutvecklat intellekt. Det märker väl du också, så som jag lärt mig att svänga till det med människornas ord.
Hur som helst så har det varit jättetråkiga dagar på sistone, matte har bara badat andra hundar och låtit oss vara i skymundan och det har jag lite svårt att acceptera. Skall det vara så svårt att förstå att jag har ett behov av att synas och vara med? Det är väl inte för mycket begärt. Så jag tyckte ju att får man ingen underhållning så får man väl roa sig själv istället.
Igår var brorsan här och hälsade på, och det var inte alls så roligt som du säkert tror. Han lekte inte någonting, var bara här för att bli rengjord och friserad, det är till att ha blivit märkvärdig ska jag säga. Rent av mallig. Har jag gjort så stor affär av hur läcker jag är kanske? Han måste jobba på sin blygsamhet och inte strutta runt och tro att han är något, åtminstone inte visa det så där öppet som han gör.
Oj nu kom jag ifrån ämnet igen, nåväl när de varit här så märkte jag nog att när matte stängde grinden så glömde hon att sätta fast det där dumma säkerhetsbandet som gör att man inte kan öppna grinden. Jag väntade ända tills i eftermiddags innan jag gjorde något. Dom andra var inte så intresserade först, dom höll bara igång och tråkade efter kvällsmaten. Den var ju försenad i vanlig ordning. Kan inte förstå att dom är så upptagna av mat mina kompisar. Den kan man ju både ha och vara utan om du frågar mig. Det finns väl roligare saker att göra än att äta.
Jag gick i alla fall bort till grinden och öppnade den, de andra har lite svårt att fatta hur man skall göra, eftersom den öppnas inåt och är lite trög, men jag sätter bara in tassen i gallret och rycker till, så är det bara att gå vart man vill.
Flicka och småungarna dom sprang bara bort till garagedörren och ville in och få sin mat. Men Blondie och Jopp-Jopp dom glömde bort hungern och ville helt plötsligt hänga med. Dom är bara så lätta att få dit man vill.

Jag tyckte det var bäst att försvinna bakvägen ut i skogen eftersom vår i och för sig snälla granne Tomas var ute och han är inte riktigt pålitlig, han brukar alltid skvallra när han ser oss ute. Och det hörde jag nog efteråt att han gjorde med Flicka och glina, dom åkte visst in fortare än kvickt. Det är inte lätt att vara så korkad, man missar ju allt skoj i livet.

Vi sprang ju ut i skogen på baksidan, själv passade jag på att ta mig ett svalkande dopp i kärret när vi sprang förbi. Det har ju regnat en del tidigare så det är jättemycket vatten där, och så de sista dagarna har det varit varmt och skönt och det riktigt jäser i kärret. Du skulle bara veta, kära dagbok, vilken underbar känsla det är att sjunka ner i det vattnet.

Jopp-jopp och Blondie däremot tror tydligen att det finns ett träskmonster här, hur jag än försökte övertala dom så ville ingen av dom doppa sig, dom bara drack lite av vattnet och åt lite gräs. Hörde du? ÅT GRÄS! Tror dom att dom är kossor eller? Visserligen kan man väl ta ett och annat strå, men vi betar väl inte heller?
Efter doppet kände jag för att verkligen sträcka ut, så vi sprang efter stigen som vi brukar gå på och ut på åkrarna. Där kan man verkligen springa av sig, riktiga ytor så man kan bli av med allt spring i benen. Det var riktigt skoj att springa ikapp, småungarna har ju inte en chans förstås, jag vinner jämt, och det är skoj.
Vi sprang över två jättejättestora åkrar och kom till slut fram till en konstig gång som var svart och hård ungefär som det svarta släta som ligger utanför vårt garage. Det är nog till för bilarna för det kom några sådana också, men vi kom över utan att de hann ikapp oss. Så fortsatte vi i en jättelång båge ut i en skog och så ut på en åker.
Efter det började vi bli ganska törstiga och trötta, för det är faktiskt ganska långt, men solen sken och det var en helt underbar tur. Och på tal om tur, det hade vi också, för vi hittade ett hus med två jättesnälla människor som gav oss vatten att dricka, och klappade oss och sa att vi var så fina och luktade så gott. Dom undrade förstås var vi kom från, för dom hade aldrig sett oss förr. Dom undrade vad vi var för sorts hundar. Vi var där en bra stund och hade jättetrevligt, och här fortsätter turen, för vem kommer där i bilen, om inte matte och lillmatte.
Schysst alltså, så trötta som vi var så hade det blivit ganska jobbigt att gå hela vägen hem, det kallar jag service.
Senare fick jag höra att dom hade letat överallt efter oss. Husse hade till och med ringt 112, och dom undrade förstås om det verkligen var en nödsituation, men det hade husse sagt att det var, så han blev visst kopplad till polisen, och dom visste att vi var och hälsade på hos tanten och farbrorn. Jag grubblar lite på hur den där polisen kunde veta vart vi var, men han berättade ju för husse så att han kunde säga åt matte att hämta oss. Så det var ju bra trots allt.

Matte var ganska upprörd, men det vet du ju att hon ofta är, hon måste snart söka för dom där nerverna, det var ju frivilligt att hämta oss. Snällt förstås, men nog hade vi kunnat gå hem själva bara vi hade fått pusta ut.
Jaja, hon lugnar sig väl så småningom, just nu muttrar hon hela tiden om att mig har hon fått för sina synders skull. Och att jag stinker som ett riktigt träskmonster. VA? Säger man så.
Fast hon är ganska rolig också, eller snarare låter roligt, nästan som när man häller vatten på en het spisplatta.

Nej, nu skall jag knoppa en stund, lite trött måste jag erkänna att jag är. Men det är över efter någon timmes sömn.
Jag är snart tillbaka igen.

Godnatt dagboken, hälsar Hexan.
23 maj 2006

Det kom ett litet brev från Montoya, som förmodligen tycker att jag är rätt kass när det gäller att skriva dagbok. Men han hjälper ju till att fylla raderna här. Här är alltså ännu ett inlägg från Montoya.

Hej på dig gammelmatte...

Ligger & vilar efter maten så jag tänkte skriva ihop några rader till dig tills jag ska ut på kvällsrundan.
TRÅKIGT nog så har matte snokat & så klart har hon läst mina dagboksanteckningar från din hemsida & så nu har hon alltså fått vatten på kvarn)))):::
Jo så här var det, mattes syster var här & hälsa på förra veckan & hon har en dotter som heter Alma som är 2 1/2 år. jag kallar dom för småfolket.
Snacka om hon är att lita på, äter hon så får jag alltid smaka av henne & får jag inte smaka så är det så himla enkelt att bara ta av henne när hon går med nån bulle eller kaka
i handen, som du kanske förstår så är jag högre en henne( HA HA).... & nu till saken det absolut bästa av allt. Där satt dom och fikade och snackade en massa gojja och hade noll koll på mig & Alma, så jag gick och satte mig vid ytterdörren och så kom Alma & vet du vad hon gjorde.... snacka om att hon kan läsa mina tankar, som inte ni vuxna kan..
Jo hon öppnade ytterdörren och släppte snällt ut mig och stängde sen dörren om sig. JIPPI äntligen själv ute.
Tjoho vad ska jag göra nu tänkte jag, så jag sprang fort i väg innan dom vuxna skulle sakna mig. Men, men jag kom bara några gator bort innan det var nån främling som fångade mig, och inte nog med det, främlingen satte koppel på mig och sen bar det i väg hem dit jag bor & så ringde dom på hemma hos mig & ut kommer husse...
- VAD har ni hittat honom sa husse till främlingen.
- Jo han kom hem till min morfar sa främlingen.
- Jaha sa husse, tack ska ni ha för att ni kom hem med honom.....

OCH där satt matte vid bordet & hade inte ENS SAKNAT mig... vad trött jag blir... Men nu har jag alltså fått ett nytt namn tack vare det som hände. KRAMBJÖRNENS SVARTENBRANT, alias Montoya. Du behöver inte ens fråga mig hur det känns. Men gammelmatte om jag hade fått bestämma så hade det varit bättre om du hade sålt mig till det där småfolket i stället för dom vet hur jag vill ha det. Jag får det jag tittar på, gå ut själv & det bästa av allt hon är rolig att leka med. Ni vuxna skulle aldrig komma på tanken att slänga i bollar i vatten skålen så att jag får plocka upp dom,( skit kul).
Brosan Bill är så tråkig han bara tänker på mat... Ja jag kan väl berätta vad som hände i lördags för känner jag matte rätt så kommer hon ändå att skvallra om det för dig. Jo så här var det. Husse hade varit & fiskat för nån helg sen & kom hem med en sketen regnbåge.... Ja vad säger man...
Jo så skulle han göra sig till & bjuda matte på middag och gjorde iordning den där löjliga fisken & en massa andra goda tillbehör.. Och där satt dom och åt & pratade. Sen när dom hade ätit färdigt & dukat av bordet & husse ställde det som blev kvar på bänken för att det skulle kallna lite innan han la det i en bytta, så gick dom ner i källaren & satte sig vid datorn & då tänkte brorsan & jag att vi skulle smaka på fisken som husse har gjort iordning, så vi hoppade upp på bänken & sen var det bara att samarbeta med att hjälpas åt att äta, JÄKLAR husse hörde att det dundrade i köket & kom upp & vilka stod där med skägget i brevlådan...... Jo jag & brosan.. & jag vet att det är inte ok att stjäla mat men brorsan lockade mig. Så tror jag att det var.
Och brorsan fattar inte mkt så han sätter sig och viftar på svansen när husse kom men jag fattar bättre än så, så jag springer fort & lägger mig under bordet, men vad hjälpte de????
Husse tog oss i nackskinnet & frågar vad vi håller på med, ja vad ska jag säga.....( FÖRLÅT) så det var bara att gå & lägga sig. Men ärligt talat vad gör det att provsmaka lite???
Jag tycker att brorsan borde tänka mer på figuren eftersom det snart är badsäsong, jag tänker då inte stå i vassen med honom bara för att han ser ut som en liten julgris som husse säger. Själv ser jag ut som en tiopoängare om jag får säga det själv..
Och inte nog med allt detta, så i söndags så kom matte & husse på att vi skulle åka ut i skogen så att jag skulle få springa av mig lite, sagt & gjort så åkte vi. Nu tänkte jag för mig själv att jag skulle göra skäl för mitt nya namn Krambjörnens svartenbrant. När vi hade parkerat bilen & kommit en bit in i skogen så tog matte av mig halsbandet - JIPPI - nu eller aldrig jag sprang allt vad jag kunde & brydde mig inte ett dugg om dom andra.
Livet lekte tänkte jag och vet du vad tok människorna gör då?
Jo dom sticker och gömmer sig när inte jag ser eller märker nåt. Hur shysst är det då? Det är väl inte meningen att jag ska ha koll på dom, dom ska väl ha koll på mig.....
Så jag börjar leta efter dom och lätt som en plätt hittar jag dom, och då tänkte jag att det är bäst att hålla ett öga på dom där tokarna... för jag vill ju inte springa bort.

jaha nu börjar det trycka på där bak, men hälsa tjejerna & grabbarna där hemma att jag har det väl bra ändå. Och du hälsa gammelhusse & lillmatte. Föresten lillmatte är väl inte sur på mig än? för det där som Hexan lurade mig att göra med lillmattes sadel? Tror ingen kan vara sur på mig för jag har lärt mig att om jag lägger huvudet lite på sned & ser lite ledsen ut så smälter alla för mig. Ha det så bra /

av: Montoya

30 oktober 2005

Idag var matte borta nästan hela dagen och kom hem jättetrött, hon pratade om något som hon kallade möte.
Fast när vi möter någon ute så tar det ju aldrig så lång tid. Fattar inte vad hon håller på med ibland.
Och skvallrar gör ni också ni människor, särskilt lillmatte var ju tvungen att berätta vad jag och Blondie passade på att göra när
hon var borta. Till och med redan i telefon när matte var på väg hem. Skvallerbyttor säger jag bara. Och gissa om hon har ett knepigt humör våran matte. Skall det vara något att hissa upp sig så över?? En liten springrunda bara när man hade lite tråkigt va ?

Fast det hade kunnat vara mycket roligare om syrran hade följt med också.
Förut var det alltid hon som ordnade ut oss på något sätt, oftast grävde hon just där matte minst anade det.
Men vi klättrade och klämde oss ut också ibland. Vet ni att syrran till och med klättrade upp på ett hustak och hoppade ut ur
hundgården? Det tycker jag var strongt faktiskt, för vi andra vågade inte, fast det såg så himla enkelt ut när hon skuttade runt på taket. Då var hon också arg matte, när jag tänker efter så har hon varit väldigt mycket arg på oss hela våren och sommaren.
Jösses hon borde gå i terapi.

Men jag kan minsann gräva själv i alla fall, och fort går det också, vill jag lova. Och tack vare att Blondie hängde med så vart det rätt kul ändå. Vi jagade katter och spårade en spännande lukt i skogen, och sen hejade vi på vår nya granne Tomas, som är
jätteschysst i vanliga fall, men hade jag vetat vilken svikare han var egentligen så hade jag aldrig sagt hej ens en gång.
Skall fundera på om jag någonsin skall prata med honom mer. Vet ni att han gick raka vägen hem till husse och lillmatte och
ringde på och skvallrade. Nedrans vilken osis, och då åkte vi förstås in så det visslade i husknutarna.
Jag hajade ju liksom att det var kört men Blondie hon är mer som en hund i en serietidning säger matte.
En serie med en katt som heter Gustaf, och den hunden är visst inte så smart. Tycker dom är lite taskiga mot henne som säger så, fast hon vispar ju bara runt och är glad ändå, så det kanske ligger något i det dom säger.

Sen fick vi förstås ligga inne hela eftermiddagen medans husse och lillmatte åkte till stallet. Jag fattade minsann att dom skulle dit, för hon har speciella kläder på sig då, och så känner man ju på lukten att hon varit hos hästarna. Fy fabian vad taskigt säger jag.Vi som alltid brukar få följa med dit. Matte och Nellies matte brukar alltid gå en lång tur med oss på fälten så vi får härja ordentligt.
Nellie är förresten en dobermann om ni undrar. En tjej. Hon är ganska tjusig fast lite spinkig av sig.

När lillmatte och husse kom hem så fick vi gå ut igen och då var jag sur, så vi smet igen. :D Fast okay, det var ganska osmart,
för nu såg lillmatte oss på en gång, så vi hann inte så långt den här gången. Och naturligtvis kom matte hem precis när vi var
infångade, så då var både matte och lillmatte jättearga. Lillmatte mest för matte var arg på henne också en stund.
För hon hade visst sagt till lillmatte att jag inte fick gå ut samtidigt som Blondie, när hon var borta. För hon litade inte på oss två tillsammans. Vaaa, det är nästan fräckt att anklaga en så där...eehh. Eller....det känns som om jag fått en black out.....

Senare på kvällen så var dom i alla fall glada igen och nu verkar det helt lugnt, men jag får nog passa på bättre tillfällen nästa
gång. Planera ordentligt. Ha det, för nu skall jag fjäska för matte så vi får gå på tur idag.

av: Montoya

3 oktober 2005

Nu blommar melonerna, höll jag på att säga. Matte fick ett ryck och skrev åt oss
idag också. Helt otroligt.....
Idag var vi på picknick i skogen. Matte var så trött på allt och sade att hon
bestämt att vi skulle ha en "Må Bra - dag" minst en gång i veckan. Det låter bra
tycker jag. Så hon har skrivit en lång lista på saker som får en att må bra.
Men jag måste säga att jag tycker faktiskt att det borde vara mycket mer ätbara saker på den där "må bra" - listan. Visst en och annan ätbar sak är det visst och en del picknickar i skogen och liknande, men det borde vara mycket mer korv och köttbullar tycker jag. Matte klagar alltid över att jag är för glupsk,
och det förstår jag inte vad hon menar med. Fast hon påstår att det är därför jag heter som jag gör. Hmmm, måste grubbla lite över vad hon menar med det.
Kanske över ett litet kex, matte??
- Hallååå matte, jag behöver ett kex eller två att grubbla över.........
Var är kakburken?????

Förresten så är den ganska lång den där listan, och vår matte har släpat runt
våra möbler jättemycket i flera dar. Hon kallar det för att möbla om.
Det måste vara något som människor gillar, för just den saken står flera
gånger på listan. Jag säger ju att ni människor är knepiga.
Möbla??? När man kan äta något......
ps. skall se om jag kan tvinga matte att skriva ner sin "må bra" - lista,
så ni får läsa den. Hon är jätteknäpp ibland :o)

av "Anabola"

25 september 2005

Äntligen har vår matte uppdaterat dagboken som vi sagt åt henne 1000-tals gånger, men nu skall vi tvinga henne att skriva åt oss jätteofta, annars skall vi nog ta i med de hårda tassarna och hota med att släpa in ännu mer vatten, sand, grenar, tallbar, mossa och annat mysigt i huset.
Då blir hon nog spak för det värsta hon vet är minsann att dammsuga och skura golven. Hon tjatar jämt om att det är så smutsigt på golven fast hon nyss städat.
Hon är konstig min matte som skall göra en massa saker hon inte vill när det ändå inte syns, lika bra hon låter bli att städa om ni frågar mig, hon blir ju aldrig nöjd.
Nu får vi nog binda fast henne i ett koppel och släpa ut henne på en härligt höstig, riktigt våt och helt underbar skogspromenad.
Sen kan hon leka med sin dammsugare hela kvällen. ;o))

av: "Hexan"

14 februari 2004

Kära dagbok
Idag är jag sur, visserligen pratar mina människor om att det är något som kallas
Alla Hjärtans Dag idag. Och de ger varandra presenter och äter god mat.
Fast god mat det får ju visserligen jag också, men presenter?? Näädå.
Och imorse fick jag dunderskäll också, av alla lukter så kunde jag helt enkelt inte låta bli att göra vissa markeringar här och där inatt. Jo jag vet,
det var inomhus och på flera ställen, men vadå då?? Jag kunde inte låta bli, fast man får väl tänka om i fortsättningen, för arga matte som skurar golv var inget roligt sätt att börja dagen på. Visserligen verkar jag förlåten nu, men jag
tror faktiskt inte att hon glömt bort det helt än. Ibland verkar hon muttra lite och titta till lite extra på mig när jag suckar, men godbitar har jag fått i alla fall. Ganska många också.
Ingen förstår ju att jag är förälskad, tjejerna luktar så gott, jag känner doften överallt och kan inte låta bli att sucka djupt och gnissla lite då och då. Vad ska en stackars kille göra, jag får inte ens se på dem. Matte och husse går minsann ner till dem och hälsar på titt som tätt. Och inte en chans att jag får följa med, fast jag försöker be snällt hela tiden. De enda jag får träffa är de som inte luktar lika gott, Molly och Olivia, jag har minsann försökt för att se om ingen av dem är intresserad av en liten uppvaktning, men tala om bristande intresse. Rent av oförskämda är de. Fräser och skäller ut en efter noter när man bara försöker se vänligt intresserad ut.
Suck igen...... Alla Hjärtans dag...............
Jo, jo men bara för vissa tydligen :o((

av: deppad "Lilleman"